Sverige vs. Norge i den eviga kampen om vem som är bäst på skidor och ytterligare en gång tar Norge hem det – i alla fall om vi ska se till vem som kommit på den coolaste formen av skidåkning! Stein Eriksen är mannen som ibland kallas för ”the Father of Freestyle skiing”. Han är mannen, myten, legenden, i alla fall om du är intresserad av freestyle skiing. Om du däremot tillhör den grupp av Sveriges befolkning som inte har så bra koll, ska jag gladeligen lära dig allt jag kan om akrobatisk skidåkning.

Freestylens historia

Vi kan dela in akrobatisk skidåkning i fem olika grenar som växt fram under 1900-talet. Dessa är följande: mogul, aerial, ski cross, half pipe skiing och slope style. Redan så tidigt som på 1920-talet kunde man se skidåkare som experimenterade med att volta på sina skidor. Med mening alltså. De försökte liksom inte bara rädda situationen när de var nära på att ramla.

På 1930-talet kunde man även få uppleva något som kallades för skidbalett. Japp, det är precis lika konstigt som det låter. Inspirerat av konståkning och gymnastik utförde åkaren ett artistiskt program i takt till musik. Dansandes, hoppandes och snurrandes ned för en smått lutande backe. Att denna form av skidåkning inte lever kvar idag tycker jag är ytterst förvånande.

I mitten av 1950-talet uppmärksammas Stein Eriksen för sin egendomliga svängteknik och akrobatiska skidåkning likaså. Mogul och aerial är grunderna i freestyle skiing och de första två grenar som introducerades i OS-sammanhang. Detta mycket tack vare Eriksens prestationer. Först visades dessa två upp på tävlingar i Calgary, Kanada 1988 och etablerades sedan som tävlingsgrenar 1992 samt 1994. Därefter följer skicross 2010 och half pipe skiing och slope style i OS i Sochi 2014.

De 5 olika grenarna

Mogul och aerial var som tidigare nämnt starten för freestyle som tävlingsform. I mogul håller sig åkaren nära marken och försöker ta sig ner för backen som består av många små grupp. Aerial kanske känns mer akrobatiskt på så sätt att åkaren med hjälp av en ramp hoppar flera meter upp i luften. Åkaren gör massa coola tricks innan hen (förhoppningsvis) landar i ett stycke.

I skicross tävlar åkarna fyra åt gången på en bana som är ca 1 kilometer lång. Längs vägen måste de ta sig över mindre hopp och gupp. Half pipe skiing kanske är lättare att känna igen då man länge tävlat i half pipe med snowboard. Detta är mer eller mindre samma sak fast med skidor helt enkelt. Slutligen finns det slope style, där åkaren måste ta sig över olika hinder som bland annat räcken och hopp på vägen mot mållinjen.

Men Sverige då?

Givetvis kan vi inte låta norrmännen stå i rampljuset för alltid. Skidor är ju faktiskt en av de sporter vi svenskar är väldigt duktiga på. Den mest framgångsrika svensken i freestylevärlden är Jon Olsson. Med en bakgrund som slalomåkare gjorde han som 16-åring helt svängom och riktade in sig på friåkning.

Idag är Jon Olsson en gammal legend inom sporten med sina 37 år och över 20 år som aktiv tävlingsåkare. Han har sedan 2000-talet dominerat i Winter X Games och vunnit otaliga medaljer i flera olika freestylegrenar. Han har arrangerat flera större tävlingar och är numer även känd vloggare med över 1,3 miljoner följare på Youtube.